Övervakningskameror (Theres)

"En övervakningskamera är en kamera som används i syfte att övervaka en utvald plats. Övervakningskamerans bild visas mestadels upp på en bildskärm på en plats där övervakning kan ske utan andras insyn. I många fall spelas även bildmaterialet in. En överdriven användning av övervakningskameror kritiseras för att det kan ge upphov till ett så kallat storebrorssamhälle.

I ett storebrorssamhälle hotas den personliga integriteten då medborgarnas anonymitet och privatliv försvinner och systemet kan lätt missbrukas om makthavarna har ont uppsåt eller om obehöriga kommer åt systemet. De fördelar med ökad övervakning i demokratiska samhällen som oftast tas upp är polisiära. Brottslingar blir lättare att spåra och utredningar om olika typer av incidenter underlättas. För makthavare och myndigheter i totalitära samhällen (diktaturer) innebär ökad kontroll att oliktänkande kan identifieras, spåras och undanröjas. Alltså tycker kritiker till övervakning i mer demokratiska samhällen att det är ett steg mot det totalitära hållet."

Platser där övervakningskamera används:
Affärer
Banker
Bankomater
Bilvägar, ofta tunnlar eller broar
Bussar
Parkeringshus
Taxibilar
Varuhus

Texten hämtad från: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96vervakningskamera

"I Sverige är det två lagar som kan reglera kameraövervakning: lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen (PuL). Lagarna överlappar varandra, därför är det bra att känna till vilken lag som ska tillämpas. Det är inte kamerans placering som är avgörandet för vilken lag som gäller, utan var den är riktad och vad den fångar.

Enligt lagen om allmän kameraövervakning krävs det i normala fall tillstånd för att få sätta upp en kamera som registrerar en plats dit allmänheten har tillträde. Det är länsstyrelserna som beviljar tillstånd och är tillsynsmyndigheter för sådan kameraövervakning.

När digitala kameror ska registrera andra ställen än platser dit allmänheten har tillträde, gäller personuppgiftslagen, (PuL). Sådana ställen kan vara skolor, bostadshus och arbetsplatser. Det krävs inte tillstånd för att kameraövervaka sådana platser, men det betyder inte att det är fritt fram att sätta upp kameror och hantera personuppgifter som regleras av PuL. Det är den personuppgiftsansvariges uppgift att se till att kameraövervakningen följer reglerna i PuL. Datainspektionen är tillsynsmyndighet för PuL.

Kränkande behandling?
Faktorer som är av betydelse för om kameraövervakning ska anser kränkande är: syftet med och behovet av övervakning, vilken plats som ska övervakas, vilken information som lämnas om att platsen är kameraövervakad, hur känsliga uppgifter som registreras, hur länge materialet sparas och vilka som har tillgång till det.

I några beslut har Datainspektionen ansett att kameraövervakning av soprum, tvättstuga och källargångar inte är kränkande och därmed tillåten. Dock under förutsättning att de boende informeras och att det inspelade materialet sparas i högst ett par veckor. När det gäller entréer och trapphus är läget ett annat. Genom att kameraövervaka entréerna kan fastighetsägaren kartlägga hyresgästers vanor och bekantskapskrets. Datainspektionen anser att sådan övervakning är kränkande och alltså otillåten."

Texten hämtad från: www.datainspektionen.se/Documents/faktablad-kameraovervakning.pdf

Hela idén med övervakningskameror är att förhindra/upptäcka brott det tycker jag är bra.
Brottslingar blir lättare att spåra och utredningar om olika typer av incidenter underlättas. En del människor är rädda för att vittna och då är det bra med bevis från en övervakningskamera. Anna Linds gärningsman kunde identifieras efter att han ”filmats” av en övervakningskamera. I media diskuteras om skolorna ska ha eller inte ha övervaknings kameror men där tror jag att de behövs för att stävja brott/mobbing.

Med hänvisning till den lag som finns tycker jag att fördelarna överväger nackdelarna trots att den egna integriteten kan ifrågasättas.