När jag hörde ordet fildelning först så fick min hjärna för sig att det handlade om att dela filer, inte att dela ut dem. Alltså att dela upp dem i småbitar, som motsatsen till defragmentering. Nu, många år senare, är jag visare.
Dessutom tror jag många med mig spontant reagerar så att man tänker på något illegalt när man hör ordet. Men så är det ju inte alls med fildelning. Det är som med bomber, knivar och dragspel; de är neutrala företeelser som inte kan göra någonting om det inte finns en människa tillstädes. En människa som använder dessa företeelser kan dock välja att göra antingen gott eller ont med dem. Att olika människor har olika åsikter om vad som är gott och ont gör saken än mer komplicerad.
Själva förfarandet, att dela med sig av en fil, är inte olagligt i sig. Det är innehållet i filen som avgör om det blir illegalt eller inte. Om innehållet i filen omfattas av upphovsrätten, och upphovsrättsinnehavaren motsätter sig satt man sprider hans eller hennes verk okontrollerat, DÅ blir det olagligt. Upphovsmannen kan å andra sidan tillåta spridning av sitt verk genom att licensiera materialet med en fri licens.
Fildelning används till exempel på kontor för att dela filer och resurser (skrivare, fax, etc) mellan anslutna datorer till samma nätverk. Det största fildelningsnätverket av alla är webben.Via internet kan filer delas över stora avstånd, och varje internetserver utför fildelning av till exempel HTML-sidor(ref. Wikipedia). Andra exempel på legal fildelning är:
- när en musikartist använder sig av fildelningsteknik för att marknadsföra sig och sälja sin musik.
- när datorprogram kan laddas hem gratis med upphovsmännens tillstånd, och där ibland användarna också kan bidra till programvarans utveckling. Sådana program är t.ex. Office-motsvarigheten Openoffice, operativsystemet Linux, och mind-map-programmet FreeMind.
- när man gör en kopia av en köpt CD-skiva till sig själv eller till en vän eller familjemedlem. Här får upphovsmännen ersättning genom en avgift som finns inbakad i priset för det tomma mediet.
En stor andel av den information som fildelas är emellertid upphovsrättsskyddat material. Vad menas då med upphovsrätt? Under min karriär som musiker har jag mött mycken okunnighet om vad upphovsrätt. Så här kan man läsa på regeringens hemsida (www.regeringen.se): ”Lagen (Upphovsrättslagen; Dittes anm.) ger konstnärer, författare, kompositörer eller andra skapande personer rätt att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk ska användas. Lagen skiljer mellan den ideella och den ekonomiska rätten.” Här har jag också stött på många missförstånd, när människor tror att det bara handlar om pengar.
Den ideella rätten innebär att jag blir erkänd som skapare av mina verk. Detta är för mig, som skapare, oerhört viktigt. Själv är jag musiker, och behöver få ekonomisk ersättning för mitt musikskapande, men om jag tagit en bild, som varande amatörfotograf, och någon vill använda den, så är detta oftast acceptabelt för mig, förutsatt att jag blir tillfrågad, och att det uttryckligen anges att jag tagit bilden. Allt jag skapat är, för mig, mina känslomässiga barn.
Enligt svensk lag erhåller varje upphovsman till ett litterärt eller konstnärligt verk automatiskt upphovsrätt till verket i och med att det skapas (ref. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.HTM). Det är fantastiskt, tycker jag!
Sedan lagstadgas också den ekonomiska rätten, dvs. rätten att bestämma vem som får framställa exemplar av min skapelse, och på vilka villkor (ref. Notisum AB). Denna rätt är av vital betydelse för att människor ska kunna leva av sitt skapande. Det är betalningen för den tid man jobbat med att skapa ett verk, och ofta även den tid man övat, repeterat och tillbringat i inspelningsstudion när man producerar en CD-skiva.
Som musikskapare överlåter man ofta rätten att bevaka ens intressen till någon organisation. Jag överlåter alltså inte min upphovsrätt, för det går, gudskelov, inte att göra enligt svensk lag, men jag överlåter åt dessa organisationer att bevaka mina rättigheter, eftersom de har större kunskap och förmåga att göra detta än vad jag, som ensam person, har. Sålunda bevakar STIM om min musik framförs på konserter eller i radio m.m., NCB bevakar om min musik mångfaldigas på skivor och annat, och SAMI bevakar rätten till mina musikerprestationer på skivor.
När upphovsrättsskyddat material delas ut, t.ex. genom fildelning, utan att upphovsrättsmannen kan kontrollera det och få de eventuella upphovsrättsersättningar som är lagstadgade så kallas det för piratkopiering. Några program som används för fildelning i dessa sammanhang är FTP, Kazaa, Direct Connect och BitTorrent.
Det finns också två olika strategier för fildelning. I det ena fallet har man en central dator som lagrar allt, och från vilken sedan klienter laddar ned material. Om illegal fildelning bedrivs på det sättet är det lättare att komma åt den, eftersom den centrala datorn finns, i fysisk form, på ett ställe. I det andra fallet har man ett nätverk av deltagare, där ingen har en fast server- eller klientroll. Det finns då ingen fysisk stordator som kan kommas åt genom stämning och åtal.
I debatten hör man mest talas om, och uttalar sig mest, t.ex. de upphovsrättskritiska organisationerna Piratbyrån och Piratpartiet, riksdagsmän och många andra tyckare som inte själva är upphovsmän. Man talar om ”rätten till att fritt dela information”, ”hinder av teknikens framsteg”, och att det är synd om fildelarna som kriminaliseras när de ju (naturligtvis!) bara laddar ned för privat bruk. Företrädarna för att det ska finnas en upphovsrättslagstiftning kallas alltid för ”branschorganisationerna” eller något annat ord som för tanken till en stor, rik och mäktig organisation.
På en hemsida hittade jag en lektion i fildelning för nybörjare, tips om avancerade insruktioner, samt tips om du vill tjäna pengar på din fildelning. Sistnämnda gör att bilden av den oskyldiga tonåringen som laddar ned för privat bruk krackelerar något.
På internet kan man också hitta organisationer som t.ex. Tankafritt.nu, en slags ”fildelarkassa”, där medlemsavgifterna används till att betala böter om någon får sådana för fildelning. På andra sidor kan man få kontakt med juristhjälp om man hamnar i trångmål p.g.a. illegal fildelning.
På ipKoll.se kan man läsa att upphovsrättslagen inte är resultatet av någon demokratisk process, utan att frågan om upphovsrätten har ansetts som en angelägenhet för diverse intresseorganisationer.
När den första fängelsedomen för fildelning fallit i maj 2008 skrev Rick Falkvinge (pp) att detta ”öppnar dammluckorna för ett omfattande missbruk av husrannsakansvapnet från Lobbyn för att trakassera vanliga medborgare.” ”I det här fallet är samhällskostnaden att man lär hela ungdomsgenerationen att rättsväsendet är deras fiende, och att rättsväsendet alltid står på den sida som har mest pengar.” (http://rickfalkvinge.se/2008/05/05/forsta-fangelsedomen-for-fildelning/)
Jag minns min barndoms Robin Hood-böcker. De fattiga tar från de rika. De rika, dvs. branschorganisationerna, de stora skivbolagen, de kända artisterna med sina feta plånböcker.
”I debatten jämförs ofta nedladdning av musik och film med att stjäla från en butik. Men när en kille laddar ned en låt så upplever han inte att detta är samma sak som att gå in på Konsum och sno en chipspåse.” ”Problemet är att vi i dag har en lagstiftning som inte ligger i fas med det allmänna rättsmedvetandet.” Så skrev Fredrick Federley, Cuf, och Fredrik Malm, Luf i Expressen 10 juni 2006. (Expressens nätupplaga, Expressen.se)
Betyder det alltså att om rättsmedvetandet hos gemene man urvattnas, så ska man inte försöka få gemene man på rätt köl igen, utan man anpassar lagarna till vad flertalet tycker? Som en hit-lista ungefär? Om det blir jättepoppis att slå ihjäl folk, då blir det tillåtet också?
Sedan kan man vilja väl, men ändå missa själva målet. Childnet är en globala kampanj som vill upplysa skolelever om problemen med piratkopiering. I en liten guide, bekostad av IFPI, beskriver Childnet flera risker med att dela filer. Guiden skriver att fildelning är olagligt, kan leda till datorvirus och att privata filer kan delas av misstag. (IT-Politik 2008-05-05 av Björn Edström, Sweclockers.com)
Sällan, eller skull jag vilja säga aldrig, talas det om det centrala i hela frågan, nämligen de enskilda upphovsmännen själva, och hur de ska kunna få betalt för sitt arbete. De kommer heller aldrig själva till tals.
I Renforsutredningen av den 3 sept 2007 kan man läsa: ”För att skapa legitimitet och förståelse för det upphovsrättsliga regelverket bör kunskapen hos allmänheten om vad upphovsrätten innebär och vilka funktioner den fyller förbättras.”
Det kan jag skriva under på. Det förekommer mycken okunskap när det gäller upphovsrättslagstiftningen, och också när det gäller musikers ekonomiska omständigheter. T.ex. får man, som jag ovan nämnt, bilden av att det handlar om den vanliga, lilla medborgarens kamp mot de stora produktionsbolagen. David mot Goliat. Men jag ÄR en vanlig medborgare, som valt att försöka leva på min musik. Jag investerar oerhört mycket tid i att skapa, öva, repetera inför de fonogram som producerats med mig. Min förhoppning är att jag, någon gång i framtiden, ska få ersättning åtminstone för en liten del av den tid jag lagt ned på mitt arbete. Det handlar inte om ”30 dagar netto”, utan om flera år brutto. Så är det för de flesta kulturskapare. Ifråga om t.ex. STIM-ersättning så får 90% av STIM’s medlemmar mindre än 100 kr om året i ersättning. Själv får jag litet mer än så, vilket betyder att jag tillhör de resterande 10 procenten. Jag får cirka 1000 kr om året, vilket innebär en lön på 750 kr före skatt. Jag är, efter moderna förhållanden, en ganska fattig människa. Det betyder att de få som tjänar mycket pengar på sina upphovsrätter är en försvinnande liten del av alla musiker.
Jag har också undrat vad folk i allmänhet har för bild av musikskaparprocessen. Tror någon att jag får månadslön för mitt skapande och spelande? Från vem skulle det vara? Tror någon att rika skivbolag står i kö för att spela in mig och min musik? Fel, fel, fel. Så är det för några få, men inte för de flesta. Vi gör, som sagt, vårt arbete utan betalning, med hopp om att få betalt någon gång i framtiden. För det mesta får vi aldrig rimligt betalt för vårt arbete. Detta gör vi medan det finns människor som tycker att vår eventuella ersättning ska försvinna. Jag har däremot aldrig hört att någon propagerat för att t.ex. sjuksköterskor eller snickare ska arbeta utan lön.
Kontroll och lagstiftning tror jag inte är rätt väg, emellertid. För mig handlar det om moral och respekt och logik. Om t.ex. alla ”plankar” in på en konsert, så kan arrangören inte ordna så värst många konserter i framtiden. Om alla stjäl musik i stället för att köpa den så blir det inte många fonogram. Eller också fonogram framställda av folk som har musiken som hobby, vilket kommer att återverka på kvaliteten.
Framtiden, då? Hur många vill ägna sig åt konstnärliga yrken om resultatet fritt kan användas av vem som helst, hur som helst, när som helst? Jag kan se olika scenarier.
Kanske vi får en värld där alla förstår orsak och verkan och självklart betalar för sig när de vill ha musik, eftersom de då, som lyssnare, investerar i bättre musik i framtiden. Kanske blir skivor och nedladdning billigare då också, eftersom alla är med och betalar kostnaderna. Som skatt och TV-licens, som förmodligen skulle kunna sänkas om alla drog sitt strå till stacken.
Eller också får vi i framtiden inga som satsar på konstnärliga yrken, eftersom det inte går att leva på det. Vi får tralla själva, eller hålla tillgodo med alster gjorda på fritiden, vid sidan om ett krävande heltidsarbete inom ett annat gebit, och med sänkt kvalitet som resultat.
Tyvärr tror jag inte på något av dessa alternativ. Det fortsätter förmodligen som förut. Konstnärerna känner ett sådant stort behov av att uttrycka sig att de skapar ändå, och står ut med vilka levnadsvillkor som helst för att få göra det de älskar. Många kommer att betala för det de vill ha, och andra kommer att tänka ”Alla andra kan betala, men inte just jag”. Så som det alltid varit.
tisdag 14 oktober 2008
måndag 13 oktober 2008
Blu-ray
Blu- ray
Blu-ray Disk eller BD är ett format för digitallagring av stora mängder data inklusive av HD-film och spel. Formatet bildades 2002 av Blu-ray Disc Assosiation (BDA).
Alla TV apparater som man köper är idag ”HD-ready ”eller ”Full HD”, med det menas att dom har en högre upplösning. Med 1920x1080 pixlar. För att kunna utnyttja TVs kapacitet till fullo och kunna uppleva den kvalitet som dom kan ge måste man ge dom HD signaler (HD står för hög upplösning). Vilket ger upp till 5 gånger skarpare bild än vad vi är vana vid.
Teknik
Tekniken baserar sig på användandet av violett-blå laser som till skillnad mot röd har en kortare våglängd och i och med det går det att lagra mer data på samma yta som innan. En vanlig enkelsidig skiva med enkelrader går det att lagra 25 gigabyte. Redan nu finns det skivor som det går att lagra på dubbla lager som har 50 gigabyte utrymme. TDK har tagit fram en skiva med 8 lager som gör det möjligt att lagra 200 gigbyte. Som exempel får man plats med 5 kopior av ”Sagan om ringen”- trilogin i HD format på en skiva. Blu-ray har en konkurrent som är HD DVD som också läses av med violett stråle. Den har dock en mycket mindre digitallagring.
Bred uppbackningAlla åtta stora filmbolagen i Hollywood stöder nu Blu-ray och det började redan hösten 2006 komma filmer på Blu-ray – vid årsskiftet 2007/2008 fanns omkring 168 filmer tillgängliga på Blu-ray i Norden och utbudet ökar kontinuerligt.
I mars 2007 lanserades Sonys Playstation 3 (PS3) i Sverige. Den använder Blu-rayskivor för de högupplösta spelen, och fungerar också som en Blu-rayspelare för film.
Konsekvenser i framtiden
Företagen kommer alltid att vilja känna pengar på att konsumenterna måste köpa deras produkter. Så att det finns en regionskod på Blu-ray filmer är ett positivttecken för dessa företag och då blir inte ”priskrigen” så stora och företagen kommer inte att förlora pengar på det. Och man måste ha en spelare som kan spela upp filmer eller musik från Blu-ray skivor. Detta gör så att konsumenterna får sämre ekonomi och företagen blir rikare. Så långt är det som det ska för om företagen inte känar mer pengar kommer inte tekniken att utvecklas.
Min kommentar
Det må vara så att upplösningen är bättre än DVD och att det går att få mer data på Blu ray skivan än på DVD. Kommer Blu-ray att utnyttjas till fullo eller är det här bara för att företagen kommer att tjäna pengar? Ok nu håller Hollywood på att spela in filmer i Blu-ray och den har ungefär samma upplösning som DVD HD men mycket större lagringskapacitet. Hur ofta tror du att den kapaciteten kommer att utnyttjas? Jag menar, det kommer ändå bara vara en film per skiva. Så ska det vara DVD HD där det går att köpa filmen varsomhelst i världen och ändå kunna spela den, eller ska man köpa Blu- ray i Europa och kanske betala mer och få filmerna senare. Jag tycker att det är roligare att kunna ha friheten att kunna köpa nya James Bond från Japan på HD DVD. Är det här något som kommer att försvinna som mini disken gjorde eller kommer Blu-ray att stanna för gott?
Blu-ray Disk eller BD är ett format för digitallagring av stora mängder data inklusive av HD-film och spel. Formatet bildades 2002 av Blu-ray Disc Assosiation (BDA).
Alla TV apparater som man köper är idag ”HD-ready ”eller ”Full HD”, med det menas att dom har en högre upplösning. Med 1920x1080 pixlar. För att kunna utnyttja TVs kapacitet till fullo och kunna uppleva den kvalitet som dom kan ge måste man ge dom HD signaler (HD står för hög upplösning). Vilket ger upp till 5 gånger skarpare bild än vad vi är vana vid.
Teknik
Tekniken baserar sig på användandet av violett-blå laser som till skillnad mot röd har en kortare våglängd och i och med det går det att lagra mer data på samma yta som innan. En vanlig enkelsidig skiva med enkelrader går det att lagra 25 gigabyte. Redan nu finns det skivor som det går att lagra på dubbla lager som har 50 gigabyte utrymme. TDK har tagit fram en skiva med 8 lager som gör det möjligt att lagra 200 gigbyte. Som exempel får man plats med 5 kopior av ”Sagan om ringen”- trilogin i HD format på en skiva. Blu-ray har en konkurrent som är HD DVD som också läses av med violett stråle. Den har dock en mycket mindre digitallagring.
Bred uppbackningAlla åtta stora filmbolagen i Hollywood stöder nu Blu-ray och det började redan hösten 2006 komma filmer på Blu-ray – vid årsskiftet 2007/2008 fanns omkring 168 filmer tillgängliga på Blu-ray i Norden och utbudet ökar kontinuerligt.
I mars 2007 lanserades Sonys Playstation 3 (PS3) i Sverige. Den använder Blu-rayskivor för de högupplösta spelen, och fungerar också som en Blu-rayspelare för film.
Konsekvenser i framtiden
Företagen kommer alltid att vilja känna pengar på att konsumenterna måste köpa deras produkter. Så att det finns en regionskod på Blu-ray filmer är ett positivttecken för dessa företag och då blir inte ”priskrigen” så stora och företagen kommer inte att förlora pengar på det. Och man måste ha en spelare som kan spela upp filmer eller musik från Blu-ray skivor. Detta gör så att konsumenterna får sämre ekonomi och företagen blir rikare. Så långt är det som det ska för om företagen inte känar mer pengar kommer inte tekniken att utvecklas.
Min kommentar
Det må vara så att upplösningen är bättre än DVD och att det går att få mer data på Blu ray skivan än på DVD. Kommer Blu-ray att utnyttjas till fullo eller är det här bara för att företagen kommer att tjäna pengar? Ok nu håller Hollywood på att spela in filmer i Blu-ray och den har ungefär samma upplösning som DVD HD men mycket större lagringskapacitet. Hur ofta tror du att den kapaciteten kommer att utnyttjas? Jag menar, det kommer ändå bara vara en film per skiva. Så ska det vara DVD HD där det går att köpa filmen varsomhelst i världen och ändå kunna spela den, eller ska man köpa Blu- ray i Europa och kanske betala mer och få filmerna senare. Jag tycker att det är roligare att kunna ha friheten att kunna köpa nya James Bond från Japan på HD DVD. Är det här något som kommer att försvinna som mini disken gjorde eller kommer Blu-ray att stanna för gott?
lördag 11 oktober 2008
Vad kan din mobil göra? (Josefina AT)
Är det någon som minns den ursprungliga idén om mobilen? Svar nej; det är inte spela musik, titta på TV, lyssna på musik, spela spel, surfa, chatta, ta bilder, skicka bilder, betala bussbiljetten, Gps:a vart man ska gå, söka lediga flygbiljetter, messa eller göra läxorna på. Låt mig påminna er, att man ska kunna ringa med den… eller nått.1956 skapade de svenska telekombolagen TeliaSonera och Ericsson världens första helautomatiska mobiltelefonisystem. Det var första gången man kunde ringa och ta emot ett samtal i bilen från det allmänna telefonnätet – helt automatiskt utan att en telefonist kopplade samtalet. Visligen var den lika stor som en smartbil, vägde mer än 40 kilo. Denna tekniska revolution känns overklig och tanken på hur mycket en liten mobil kan påverkar ens liv. Kan vi leva utan dem? Jag skulle nog gå vilse om den bara dog. 1991 fanns det totalt 16 miljoner mobilanvändare i världen. 2007 beräknades det finna cirka 3 miljarder mobiler och bara i Kina och Indien tecknas 5 miljoner abonnenter i månaden. Snacka om att vi kommer ha mastplatsbrist om några år…
För klart är att mobilen har förändrat oss människors sätt att leva och kommunicera. Min mobil??? Jag har en Sony Eriksson p1, med allt. Kamera, musik, video (Simsonsavsnitt kommer regelbundet… he he) Ringer mycket? Nä… Det finns en lur på skärmen men jag använder röstkommando. Varför bry sig om att trycka på de ynkligt små tangenterna? och telefonnummer? De har man glömt sedan länge. Säga ring bossen och den gör det.
Förutom att vi kan kommunicera vart som helst, nästintill på jorden och hur vi vill (prata, texta eller genom bilder, Yr chose). Vissa påstår att detta har ökat den sociala kontakten… ja men ska inte social vara face- to- face? Förutom att kommunicera kan man göra en mängd saker, betala parkering, få vägbeskrivningar, nyheter, bilder med mera. En trend varning är nog Eco Sensor som är ett tillbehör till mobilen. Den innehåller ett antal sensorer som kan mäta olika värden hos användaren eller i den omgivande miljön. Japp… det är så man får blodtrycksfall ibland av allt man kan göra med en mobil... pip pip. Listan på användningsområden för mobiler kan göras lång och listan växer snabbt. Vi når nu den fjärde generationens mobiler på marknaden och glöm den där grejen med blåtand…. Nu ska de ha något som kallas NFC, near field communication.
Nej den handlar inte om att vi bara får stå två meter från varandra. Det handlar om en kontaktlös informationsöverföring baserad på en mycket enkel radioteknik, RFID. Radio
Frekvens Identifiering brukar mycket små elektroniska märkbrickor och som kan läsas av på upp till 1,5 meters håll med hjälp av en antenn. Mobilen blir en antenn. Ett enkelt sätt att förklara funktionen är att jämföra den med streckkoder. När man istället använder radio så behöver inte märkningen vara synlig, den kan t.ex. finnas inlaminerad i ett papper eller klistermärke. Suck! För skulle man slicka på dem nu ska man stå där med mobilen och vifta.
Tekniken ger i alla fall nya möjligheter som låsa upp dörrar, betala på bussen och ladda ned information från affischer på stan – kanske en trailer för en film. Eller värre... reklam i mobilen så fort du råkar passera ett klistermärke. Det finns stora visioner för denna teknik. Men i Europa används tekniken mest för att betala biljetter på exempelvis kollektivtrafik. I Sverige och i min lilla kommun kommer den att användas inom snar framtid för att mäta tid, när man kommer och går. Men om mobiltelefontillverkarna får sin vilja igenom ska vi kunna slopa plastkortet i framtiden. Det är bara ta fram mobilen, scanna varorna på ICA, och sedan vifta med den lite grann vid en terminal. Så är allt betalt och klart. Svep vidare med era mobiler… snart händer det något!
Uuuu… jag som älskar mitt MasterCard…
Trafiksäkerhetskameror (Veronica)
Sedan 1996 har Polisen i Sverige använt automatiska trafiksäkerhetskameror som ett komplement till övrig trafikövervakning. Kamerorna används både som stationära kameror i fasta skåp utmed vägbanan och som mobila kameror monterade i polisbussar eller på släpvagnar. Under år 2006 började ett system med digital teknik användas.
Kamerorna är strategiskt utplacerade där de bedöms göra största nyttan för trafiksäkerheten. Alla kameror placeras synligt och är väl skyltade. Tanken är att en trafikant som möter en trafiksäkerhetskamera ska känna igen den. Kameran fungerar både dag och natt under hela året.
Mätsystemet i trafiksäkerhetskameran består av:
• Radarsensor för hastighetsmätning
• Digital kamera
• Fotoblixt
• Dator för styrning av systemets olika funktioner och överföring av bild- och mätinformation.
Endast när någon kör fortare än vad som är tillåtet tar kameran en bild, där fordonet, föraren och registreringsskylten syns. Bilden kompletteras med information om bland annat tid, plats och hastighet. Därefter skickas den automatiskt till Polisen. Om bilden på föraren stämmer med pass- eller körkortsfoto, beslutar Polisen om skälig misstanke. Ett underrättelsedokument med bild och mätdata skickas därefter till den misstänkte, för ett erkännande eller förnekande. Går det inte att identifiera föraren, skickas en förfrågan till ägaren av fordonet, med begäran om upplysning om vem som kört fordonet. Om föraren fälls, är påföljden böter. Hastighetsöverträdelsen lämnas i vissa fall över till Länsstyrelsen som kan besluta att återkallelse av ett körkort ska göras.
Effekter på trafiksäkerhet och miljö
De trafiksäkerhetskameror som hittills varit i bruk, har gett mycket goda resultat. Medelhastigheten på dessa vägavsnitt har sänkts med cirka 5 procent och antalet hastighetsöverträdelser har minskat med 20 - 30 procent. De svåra olyckorna har blivit färre på de drygt 240 mil väg där det finns trafiksäkerhetskameror. Mätningar som gjorts av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) under senare år visar, att antalet dödade sedan dess har minskat med cirka 30 procent och antalet
svårt skadade med 20 procent, på de sträckor där trafiksäkerhetskameror använts.
Även ur miljösynpunkt finns behov av att övervaka hastigheten på våra vägar. Trafiksäkerhets- kamerorna bidrar till lägre hastigheter, vilket ger miljöeffekter i form av minskade koldioxidutsläpp. Tack vare trafiksäkerhetskamerorna beräknas utsläppen av koldioxid minska med cirka 20 000 ton varje år.
Skadegörelsen på trafiksäkerhetskameror har blivit ett jätteproblem för Vägverket. Hittills har skadegörelsen för hela landet kostat omkring 13 miljoner kronor.
Nya fartkameror kan snart bli verklighet
Vägverket utreder just nu möjligheten att mäta bilisternas hastighet mellan de hastighetskameror som finns utplacerade längs vägarna. Det är ett sätt att få en jämnare hastighet och stoppa de bilister som ökar farten mellan kameraskåpen.
I framtiden kan även den som kör för fort mellan fartkameror komma att bötfällas. Rent tekniskt går det idag att koppla upp flera fartkameror efter varandra och mäta snitthastigheten mellan dem. Problemet är juridiskt.
Det måste nämligen gå att bevisa vem som kört bilen hela sträckan, men polisen får med dagens lagstiftning bara fotografera den som kör för fort förbi själva kameran. Det är de frågorna som Vägverket just nu utreder i samarbete med polisen.
Om det är så att olyckorna och dödsfallen minskar så tycker jag det är positivt med kamerorna. Inget kan väl vara mer värt än ett liv?!
Det finns idag en del ”hjälpmedel” för att slippa undan böter. Du kan bland annat köpa en spray som du sprayar på registreringsskylten. Vissa säger dock att den inte fungerar på de nya skyltarna. Har inte testat själv….
Det borde ju vara enklast att ha på sig en mask när man kör bil. Då kan man ju aldrig identifierad. Risken är dock att olyckorna ökar eftersom man tar medtrafikanters uppmärksamhet från vägen. Vem skulle inte titta extra om Musse Pigg, Fantomen eller en smurf kom körandes?????
Kamerorna är strategiskt utplacerade där de bedöms göra största nyttan för trafiksäkerheten. Alla kameror placeras synligt och är väl skyltade. Tanken är att en trafikant som möter en trafiksäkerhetskamera ska känna igen den. Kameran fungerar både dag och natt under hela året.
Mätsystemet i trafiksäkerhetskameran består av:
• Radarsensor för hastighetsmätning
• Digital kamera
• Fotoblixt
• Dator för styrning av systemets olika funktioner och överföring av bild- och mätinformation.
Endast när någon kör fortare än vad som är tillåtet tar kameran en bild, där fordonet, föraren och registreringsskylten syns. Bilden kompletteras med information om bland annat tid, plats och hastighet. Därefter skickas den automatiskt till Polisen. Om bilden på föraren stämmer med pass- eller körkortsfoto, beslutar Polisen om skälig misstanke. Ett underrättelsedokument med bild och mätdata skickas därefter till den misstänkte, för ett erkännande eller förnekande. Går det inte att identifiera föraren, skickas en förfrågan till ägaren av fordonet, med begäran om upplysning om vem som kört fordonet. Om föraren fälls, är påföljden böter. Hastighetsöverträdelsen lämnas i vissa fall över till Länsstyrelsen som kan besluta att återkallelse av ett körkort ska göras.
Effekter på trafiksäkerhet och miljö
De trafiksäkerhetskameror som hittills varit i bruk, har gett mycket goda resultat. Medelhastigheten på dessa vägavsnitt har sänkts med cirka 5 procent och antalet hastighetsöverträdelser har minskat med 20 - 30 procent. De svåra olyckorna har blivit färre på de drygt 240 mil väg där det finns trafiksäkerhetskameror. Mätningar som gjorts av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) under senare år visar, att antalet dödade sedan dess har minskat med cirka 30 procent och antalet
svårt skadade med 20 procent, på de sträckor där trafiksäkerhetskameror använts.
Även ur miljösynpunkt finns behov av att övervaka hastigheten på våra vägar. Trafiksäkerhets- kamerorna bidrar till lägre hastigheter, vilket ger miljöeffekter i form av minskade koldioxidutsläpp. Tack vare trafiksäkerhetskamerorna beräknas utsläppen av koldioxid minska med cirka 20 000 ton varje år.
Skadegörelsen på trafiksäkerhetskameror har blivit ett jätteproblem för Vägverket. Hittills har skadegörelsen för hela landet kostat omkring 13 miljoner kronor.
Nya fartkameror kan snart bli verklighet
Vägverket utreder just nu möjligheten att mäta bilisternas hastighet mellan de hastighetskameror som finns utplacerade längs vägarna. Det är ett sätt att få en jämnare hastighet och stoppa de bilister som ökar farten mellan kameraskåpen.
I framtiden kan även den som kör för fort mellan fartkameror komma att bötfällas. Rent tekniskt går det idag att koppla upp flera fartkameror efter varandra och mäta snitthastigheten mellan dem. Problemet är juridiskt.
Det måste nämligen gå att bevisa vem som kört bilen hela sträckan, men polisen får med dagens lagstiftning bara fotografera den som kör för fort förbi själva kameran. Det är de frågorna som Vägverket just nu utreder i samarbete med polisen.
Om det är så att olyckorna och dödsfallen minskar så tycker jag det är positivt med kamerorna. Inget kan väl vara mer värt än ett liv?!
Det finns idag en del ”hjälpmedel” för att slippa undan böter. Du kan bland annat köpa en spray som du sprayar på registreringsskylten. Vissa säger dock att den inte fungerar på de nya skyltarna. Har inte testat själv….
Det borde ju vara enklast att ha på sig en mask när man kör bil. Då kan man ju aldrig identifierad. Risken är dock att olyckorna ökar eftersom man tar medtrafikanters uppmärksamhet från vägen. Vem skulle inte titta extra om Musse Pigg, Fantomen eller en smurf kom körandes?????
Men vem vet, den här typen av masker kanske blir årets julklapp 2011.
fredag 10 oktober 2008
Vilken Webbläsare?
En webbläsare används för att surfa på internet. Den första webbläsare som den stora allmänheten kom i kontakt med var Netscape som dominerade stort fram till 1999. Men då Microsoft Internet Explorer lyckades vinna det första så kallade webbläsarkriget. I dagsläget är Internet Explorer, den webbläsare som man känner väll och många datoranvändare har. Programmet kommer med Windows och det finns versioner även till Apple datorer. Idag har Internet Explorer 7 den senaste versionen.
Det finns också hundratals andra webbläsare. De fem största är Internet Explorer, Mozilla Firefox, Safari, Opera och Netscape. Google har nyligen släppt en egen webbläsare kallad Google Chrome.
Det är några saker som är viktig när det gäller en webbläsare, man skulle kunna använda den så enkelt som möjligt, man kommer in i sidorna snabbt och man kan surfa med säkerhet. Det ställer stora krav för en webbläsare idag, webben har utvecklats till en kraftfull plattform som gör att användare kan kommunicera och samarbeta med vänner och kolleger via e-post och andra webbapplikationer, redigera dokument, titta på videoklipp, lyssna på musik, hantera sin ekonomi och mycket mer.
Nya funktioner i en webbläsare lockas användares intresse. Olika webbläsare försöker hitta nya funktioner för att bli populär och det leder till att användare får många nya möjligheter. Det finns många som kanske inte testar alla webbläsare istället man vänjer sig till en webbläsare och använder hela tiden samma webbläsare. Men jag tycker att det är en fördel att testa de olika webbläsarna och hitta en bättre. Man kanske hittar inte en perfekt webbläsare när det gäller användarvänlighet, funktioner, säkerhet och hastighet. Det gäller också vad man har för användning, för vissa kanske säkerhet är viktig medan andra tycker att snabbhet är viktig. Så var och en får bestämma enligt sina behov vilken webbläsare man ska använda.
/Bhante Manirathana.
Det finns också hundratals andra webbläsare. De fem största är Internet Explorer, Mozilla Firefox, Safari, Opera och Netscape. Google har nyligen släppt en egen webbläsare kallad Google Chrome.
Det är några saker som är viktig när det gäller en webbläsare, man skulle kunna använda den så enkelt som möjligt, man kommer in i sidorna snabbt och man kan surfa med säkerhet. Det ställer stora krav för en webbläsare idag, webben har utvecklats till en kraftfull plattform som gör att användare kan kommunicera och samarbeta med vänner och kolleger via e-post och andra webbapplikationer, redigera dokument, titta på videoklipp, lyssna på musik, hantera sin ekonomi och mycket mer.
Nya funktioner i en webbläsare lockas användares intresse. Olika webbläsare försöker hitta nya funktioner för att bli populär och det leder till att användare får många nya möjligheter. Det finns många som kanske inte testar alla webbläsare istället man vänjer sig till en webbläsare och använder hela tiden samma webbläsare. Men jag tycker att det är en fördel att testa de olika webbläsarna och hitta en bättre. Man kanske hittar inte en perfekt webbläsare när det gäller användarvänlighet, funktioner, säkerhet och hastighet. Det gäller också vad man har för användning, för vissa kanske säkerhet är viktig medan andra tycker att snabbhet är viktig. Så var och en får bestämma enligt sina behov vilken webbläsare man ska använda.
/Bhante Manirathana.
torsdag 9 oktober 2008
Webbkameran idag?
En webbkamera är en digitalkamera som används för kommunikation via World Wide Webb.
Den sänder kontinuerligt eller med jämna mellanrum bilder som kan betraktas via en dator. Den kan användas i privata sammanhang, för kommunikation i konferenser på företag eller undervisning, via Internet eller interna nätverk. Den privata användningen av denna typ av kameror ökar avsevärt för närvarande på bekostnad av traditionella analoga CCTV- kameror. Sveriges största installationer av dessa kameror finns inom Stor Stockholms Lokaltrafik (SL) som installerar över 14 000 kameror i bussar och på stationer.
Idag finns det tusentals webbkameror som är ständigt uppkopplade där man gratis eller mot betalning kan få information eller underhållning. Många storstäder, skidbackar och turistorter har webbkameror för att visa väder och andra förhållanden. Det finns också kameror monterade vid vulkaner, i fågelreservat eller på båtar som deltar i kappseglingar osv. Webbkameror fotograferar också ständigt från sateliter och sänder regelbundet bilder som kan ses via internet.
Datoransluten webbkamera, den traditionella typen som ansluts till datorn, oftast via en USB sladd. Denna typ av webbkameror är relativt billiga i inköp och används ofta för videotelefonisamtal, t.ex. via Skype eller andra kommunikationsprogram. Det finns kameror anpassade för många olika typer av användning, både stora och extremt små och en del modeller har inbyggd mikrofon.
Överstående text är hämtat från webben!
Från att mest ha varit en produkt för tonåringar har webbkameror blivit allt vanligare även bland andra datoranvändare.Men hur bra är webbkamerorna? Oavsett om man har en dyr eller billig webbkamera finns det en bromskloss, bandbredden. Hur bra webbkamera man än har så blir bilden långsam och ryckig om internetuppkopplingen är optimal.
Sedan kommer ju naturligtvis den etiska aspekten in i bilden!
Skall man behöva visa sej för jämnan? Vill man det och är det lämpligt? Kanske borde det finnas en åldersgräns för användandet av en webb kamera?
Eller kanske blir det i framtiden en inbyggd censur men något tekniskt filter.
Med tanke på hur webbkameran faktiskt missbrukas av vissa av samhällets medborgare så kan ju detta vara ett framtida alternativ? Eller?
Sedan kan man ju fråga sej vart gränsen går? När, hur och vart skall användandet av en webbkamera vara ok?
Jag vet att man t.ex. på vissa daghem i Danmark har webbkameror installerade i de flesta rummen så att föräldrar( och säkert andra- ovälkomna men tekniska människor) kan gå in och kika på vad barnen pysslar med under dagarna. Det lär ju inte bli den naturligaste arbetsmiljön för dessa förskolelärare och heller ingen fokuserad dag för nyfikna föräldrar? Själv skulle jag nog riskera att få kicken om jag hade möjlighet att titta på mina barn under arbetstid- frestelsen och nyfikenheten skulle bli för stor, valet är inte svårt.
Ja, man skall väl inte helt dizza webbkameror. Dom gör väl sin nytta också! När gamla mor och far föräldrar, tusen mil från sina barn och barnbarn får in en direkt bild/kontakt på och med sina kärestas så skänker det säkert en stor glädje.
Hmm, det tål att diskuteras huruvida det är övervägande positivt eller negativt. Själv bestämmer jag mej här och nu för att inte välja sida i detta ämne alls! Det skulle bli för flexibelt, jag skulle ändra min åsikt varje dag. Jag gissar att medparten av landets invånare inte skulle se det som flexibelt utan snarare som veligt och jag är snål och vill inte alls bjuda på mej själv i det fallet!
Vågar DU tycka?
/ Karin Blomster
Den sänder kontinuerligt eller med jämna mellanrum bilder som kan betraktas via en dator. Den kan användas i privata sammanhang, för kommunikation i konferenser på företag eller undervisning, via Internet eller interna nätverk. Den privata användningen av denna typ av kameror ökar avsevärt för närvarande på bekostnad av traditionella analoga CCTV- kameror. Sveriges största installationer av dessa kameror finns inom Stor Stockholms Lokaltrafik (SL) som installerar över 14 000 kameror i bussar och på stationer.
Idag finns det tusentals webbkameror som är ständigt uppkopplade där man gratis eller mot betalning kan få information eller underhållning. Många storstäder, skidbackar och turistorter har webbkameror för att visa väder och andra förhållanden. Det finns också kameror monterade vid vulkaner, i fågelreservat eller på båtar som deltar i kappseglingar osv. Webbkameror fotograferar också ständigt från sateliter och sänder regelbundet bilder som kan ses via internet.
Datoransluten webbkamera, den traditionella typen som ansluts till datorn, oftast via en USB sladd. Denna typ av webbkameror är relativt billiga i inköp och används ofta för videotelefonisamtal, t.ex. via Skype eller andra kommunikationsprogram. Det finns kameror anpassade för många olika typer av användning, både stora och extremt små och en del modeller har inbyggd mikrofon.
Överstående text är hämtat från webben!
Från att mest ha varit en produkt för tonåringar har webbkameror blivit allt vanligare även bland andra datoranvändare.Men hur bra är webbkamerorna? Oavsett om man har en dyr eller billig webbkamera finns det en bromskloss, bandbredden. Hur bra webbkamera man än har så blir bilden långsam och ryckig om internetuppkopplingen är optimal.
Sedan kommer ju naturligtvis den etiska aspekten in i bilden!
Skall man behöva visa sej för jämnan? Vill man det och är det lämpligt? Kanske borde det finnas en åldersgräns för användandet av en webb kamera?
Eller kanske blir det i framtiden en inbyggd censur men något tekniskt filter.
Med tanke på hur webbkameran faktiskt missbrukas av vissa av samhällets medborgare så kan ju detta vara ett framtida alternativ? Eller?
Sedan kan man ju fråga sej vart gränsen går? När, hur och vart skall användandet av en webbkamera vara ok?
Jag vet att man t.ex. på vissa daghem i Danmark har webbkameror installerade i de flesta rummen så att föräldrar( och säkert andra- ovälkomna men tekniska människor) kan gå in och kika på vad barnen pysslar med under dagarna. Det lär ju inte bli den naturligaste arbetsmiljön för dessa förskolelärare och heller ingen fokuserad dag för nyfikna föräldrar? Själv skulle jag nog riskera att få kicken om jag hade möjlighet att titta på mina barn under arbetstid- frestelsen och nyfikenheten skulle bli för stor, valet är inte svårt.
Ja, man skall väl inte helt dizza webbkameror. Dom gör väl sin nytta också! När gamla mor och far föräldrar, tusen mil från sina barn och barnbarn får in en direkt bild/kontakt på och med sina kärestas så skänker det säkert en stor glädje.
Hmm, det tål att diskuteras huruvida det är övervägande positivt eller negativt. Själv bestämmer jag mej här och nu för att inte välja sida i detta ämne alls! Det skulle bli för flexibelt, jag skulle ändra min åsikt varje dag. Jag gissar att medparten av landets invånare inte skulle se det som flexibelt utan snarare som veligt och jag är snål och vill inte alls bjuda på mej själv i det fallet!
Vågar DU tycka?
/ Karin Blomster
HP 2133 mini-note
Hp:s minsting bjuder på besynnerlig kompott av positiva och negativa egenskaper. Mini-note 2133 har ett attraktivt utseende och konstruktionskvaliteten god, det största problemet ultraportabla, bärbara datorer är utan tevekan tangentbordet.
Men med 2133 har HP gjort ett bra jobb. HP har nu tagit klivet och lanserat en helt egen "netbook". HP 2133 Mini-Note PC är en laptop med 8.9" display som trummar på med VIAs C7-ULV processor upp till 1.6GHz under huven och använder sig av en generellt stryktålig design. Vi är inte överraskade av HPs beslut att designa och utveckla en egen billig ultraportabel dator, nu när marknaden verkligen börjat fånga intresse hos konsumenter.
HP lanserar 2133 Mini-Note PC som ett läromedel i första hand. Förutom de tidigare nämnda funktionerna bjuder HPs alster på en fullskalig tangentsats, musplatta och webbkamera som tillval. Den 8.9" stora displayen stödjer upplösningar på upp till 1280x768. Man kan välja mellan en 160GB hårddisk, 64GB SSD enhet eller ett 4GB flashminne för lagrin. Tangentbordet verkar också vara en stor fördel, eftersom det verkar så bra. Till höger och vänster om styrplattan finns musknappar och den placeringen bidrar till att spara utrymme. Mellan styrplattan och tangentbordet hittar vi en alldeles utmärkt , som aktiverar eller stänger av styrplattan. Funktionen är behändig när du inte oavsiktligt vill flytta muspekaren medan du skrive.
Två integrerade högtalare pumpar ut imponerande högt ljud för en portabel apparat, medan 8,9-tumsskärmen har en skarp ljusstyrka, 153,3 cd per kvadratmeter, och en detaljerad upplösning på 1 280 x 768 bildpunkter. Det är den högsta upplösning du kan få på en liten och billig bärbar dator. Konkurrerande datormodeller förlitar sig på 1 024 x 600-upplösning
Men HP 2133 Mini-Notes flirt med videofantasterna avslöjar datorns mörka sida. Att försöka se video i fullskärmsläge, i standardupplöst MPEG-4-format eller till och med från Youtube, låter sig knappast göras. Sådana försök resulterar obönhörligen i att en massa bildrutor tappas.
Mini-Notes Via Chrome9-grafikkretsar uppfyller inte Microsoft krav för att köra Windows Vista Business, vilket är förinstallerat operativsystem i Mini-Note.
Faktum är att datorn bara är kvalificerad för att få bära ett Windows Vista Basic-klistermärke. Trots allt hanterar Mini-Note inte det förinstallerade operativsystemet alltför illa. Exempelvis tog det en minut och tio sekunder att starta systemet. HP erbjuder även en Linux-baserad Mini-Note-modell med ett mindre batteri. HP 2133 Mini-Note bjuder på den mest blandade kompott av positiva och negativa egenskaper, som vi har upplevt på länge.
Tangentbordet, skärmupplösningen och konstruktionskvaliteten är superb. Men datorns förskräckligt låga prestanda, relativt höga vikt och reflekterande bildskärm gör den fruktansvärt frustrerande att använda. Mini-Note fungerar utmärkt för ordbehandling, men Intel Atom-baserade apparater från Acer, Asus och MSI.
Text:dator magazin
Tycker att denna mini-note är klart den bästa som finns på marknaden just nu, men man vet ju aldrig med datavärlden.Kan även tycka att för att köpa en sådan här mini-note för över 4000 kronor så ska det man kunna titta på video på den.
Det va lite dårligt med USB-portar oxå bara två st lite snålt kan man tycka.Det finns ingen firewire på denna nya dator är mycket dårligt tycker jag,jag vet inte om det finns något modem på den har inte fått någon info om det, sen finns det tvärr ingen tv-ingång oxå lite dårligt men det är ju inget måste tycker jag.Annars så är det en jätte bra sak om man vill ha en lite dator med sig när man är ute och reser mycket.
Men med 2133 har HP gjort ett bra jobb. HP har nu tagit klivet och lanserat en helt egen "netbook". HP 2133 Mini-Note PC är en laptop med 8.9" display som trummar på med VIAs C7-ULV processor upp till 1.6GHz under huven och använder sig av en generellt stryktålig design. Vi är inte överraskade av HPs beslut att designa och utveckla en egen billig ultraportabel dator, nu när marknaden verkligen börjat fånga intresse hos konsumenter.
HP lanserar 2133 Mini-Note PC som ett läromedel i första hand. Förutom de tidigare nämnda funktionerna bjuder HPs alster på en fullskalig tangentsats, musplatta och webbkamera som tillval. Den 8.9" stora displayen stödjer upplösningar på upp till 1280x768. Man kan välja mellan en 160GB hårddisk, 64GB SSD enhet eller ett 4GB flashminne för lagrin. Tangentbordet verkar också vara en stor fördel, eftersom det verkar så bra. Till höger och vänster om styrplattan finns musknappar och den placeringen bidrar till att spara utrymme. Mellan styrplattan och tangentbordet hittar vi en alldeles utmärkt , som aktiverar eller stänger av styrplattan. Funktionen är behändig när du inte oavsiktligt vill flytta muspekaren medan du skrive.
Två integrerade högtalare pumpar ut imponerande högt ljud för en portabel apparat, medan 8,9-tumsskärmen har en skarp ljusstyrka, 153,3 cd per kvadratmeter, och en detaljerad upplösning på 1 280 x 768 bildpunkter. Det är den högsta upplösning du kan få på en liten och billig bärbar dator. Konkurrerande datormodeller förlitar sig på 1 024 x 600-upplösning
Men HP 2133 Mini-Notes flirt med videofantasterna avslöjar datorns mörka sida. Att försöka se video i fullskärmsläge, i standardupplöst MPEG-4-format eller till och med från Youtube, låter sig knappast göras. Sådana försök resulterar obönhörligen i att en massa bildrutor tappas.
Mini-Notes Via Chrome9-grafikkretsar uppfyller inte Microsoft krav för att köra Windows Vista Business, vilket är förinstallerat operativsystem i Mini-Note.
Faktum är att datorn bara är kvalificerad för att få bära ett Windows Vista Basic-klistermärke. Trots allt hanterar Mini-Note inte det förinstallerade operativsystemet alltför illa. Exempelvis tog det en minut och tio sekunder att starta systemet. HP erbjuder även en Linux-baserad Mini-Note-modell med ett mindre batteri. HP 2133 Mini-Note bjuder på den mest blandade kompott av positiva och negativa egenskaper, som vi har upplevt på länge.
Tangentbordet, skärmupplösningen och konstruktionskvaliteten är superb. Men datorns förskräckligt låga prestanda, relativt höga vikt och reflekterande bildskärm gör den fruktansvärt frustrerande att använda. Mini-Note fungerar utmärkt för ordbehandling, men Intel Atom-baserade apparater från Acer, Asus och MSI.
Text:dator magazin
Tycker att denna mini-note är klart den bästa som finns på marknaden just nu, men man vet ju aldrig med datavärlden.Kan även tycka att för att köpa en sådan här mini-note för över 4000 kronor så ska det man kunna titta på video på den.
Det va lite dårligt med USB-portar oxå bara två st lite snålt kan man tycka.Det finns ingen firewire på denna nya dator är mycket dårligt tycker jag,jag vet inte om det finns något modem på den har inte fått någon info om det, sen finns det tvärr ingen tv-ingång oxå lite dårligt men det är ju inget måste tycker jag.Annars så är det en jätte bra sak om man vill ha en lite dator med sig när man är ute och reser mycket.
Övervakningskameror (Theres)
"En övervakningskamera är en kamera som används i syfte att övervaka en utvald plats. Övervakningskamerans bild visas mestadels upp på en bildskärm på en plats där övervakning kan ske utan andras insyn. I många fall spelas även bildmaterialet in. En överdriven användning av övervakningskameror kritiseras för att det kan ge upphov till ett så kallat storebrorssamhälle.
I ett storebrorssamhälle hotas den personliga integriteten då medborgarnas anonymitet och privatliv försvinner och systemet kan lätt missbrukas om makthavarna har ont uppsåt eller om obehöriga kommer åt systemet. De fördelar med ökad övervakning i demokratiska samhällen som oftast tas upp är polisiära. Brottslingar blir lättare att spåra och utredningar om olika typer av incidenter underlättas. För makthavare och myndigheter i totalitära samhällen (diktaturer) innebär ökad kontroll att oliktänkande kan identifieras, spåras och undanröjas. Alltså tycker kritiker till övervakning i mer demokratiska samhällen att det är ett steg mot det totalitära hållet."
Platser där övervakningskamera används:
Affärer
Banker
Bankomater
Bilvägar, ofta tunnlar eller broar
Bussar
Parkeringshus
Taxibilar
Varuhus
Texten hämtad från: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96vervakningskamera
"I Sverige är det två lagar som kan reglera kameraövervakning: lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen (PuL). Lagarna överlappar varandra, därför är det bra att känna till vilken lag som ska tillämpas. Det är inte kamerans placering som är avgörandet för vilken lag som gäller, utan var den är riktad och vad den fångar.
Enligt lagen om allmän kameraövervakning krävs det i normala fall tillstånd för att få sätta upp en kamera som registrerar en plats dit allmänheten har tillträde. Det är länsstyrelserna som beviljar tillstånd och är tillsynsmyndigheter för sådan kameraövervakning.
När digitala kameror ska registrera andra ställen än platser dit allmänheten har tillträde, gäller personuppgiftslagen, (PuL). Sådana ställen kan vara skolor, bostadshus och arbetsplatser. Det krävs inte tillstånd för att kameraövervaka sådana platser, men det betyder inte att det är fritt fram att sätta upp kameror och hantera personuppgifter som regleras av PuL. Det är den personuppgiftsansvariges uppgift att se till att kameraövervakningen följer reglerna i PuL. Datainspektionen är tillsynsmyndighet för PuL.
Kränkande behandling?
Faktorer som är av betydelse för om kameraövervakning ska anser kränkande är: syftet med och behovet av övervakning, vilken plats som ska övervakas, vilken information som lämnas om att platsen är kameraövervakad, hur känsliga uppgifter som registreras, hur länge materialet sparas och vilka som har tillgång till det.
I några beslut har Datainspektionen ansett att kameraövervakning av soprum, tvättstuga och källargångar inte är kränkande och därmed tillåten. Dock under förutsättning att de boende informeras och att det inspelade materialet sparas i högst ett par veckor. När det gäller entréer och trapphus är läget ett annat. Genom att kameraövervaka entréerna kan fastighetsägaren kartlägga hyresgästers vanor och bekantskapskrets. Datainspektionen anser att sådan övervakning är kränkande och alltså otillåten."
Texten hämtad från: www.datainspektionen.se/Documents/faktablad-kameraovervakning.pdf
Hela idén med övervakningskameror är att förhindra/upptäcka brott det tycker jag är bra.
Brottslingar blir lättare att spåra och utredningar om olika typer av incidenter underlättas. En del människor är rädda för att vittna och då är det bra med bevis från en övervakningskamera. Anna Linds gärningsman kunde identifieras efter att han ”filmats” av en övervakningskamera. I media diskuteras om skolorna ska ha eller inte ha övervaknings kameror men där tror jag att de behövs för att stävja brott/mobbing.
Med hänvisning till den lag som finns tycker jag att fördelarna överväger nackdelarna trots att den egna integriteten kan ifrågasättas.
tisdag 7 oktober 2008
Sinalspaning (Anette.N)
Singnalspaning har bedrivits i 60år till skydd för landets säkerhet.
Den tekniska utveckligen gör att allt mer information sprids via kabel i dag därför vill man singnalspana vi kabel för att ha kvar förmågan att avvärja och bemöta hot mot landets säkerhet.
Trafikdata är en förutsättning för singnalspaning vilket gör det möjligt att övervaka människor sociala nätverk.
Alla som skickar E-post,chattar mm är enskilda individer,kommer då singnalspaning att missbrukas i framtiden?
Kan det bli så att om jag skickar ett e-post medelande till en vän att det först går vidare till en central där man läser det gör en bedömning om det är en risk för ladets säkerhet? Om inte så skickas det vidare till min vän!
Men tänk om det står något som misstolkas och det bedöms som en säkerhetsrisk då skickas det helt plötsligt vidare till FRA som i sin tur gör en utredning och börjar övervaka oss.
Den tekniska utveckligen gör att allt mer information sprids via kabel i dag därför vill man singnalspana vi kabel för att ha kvar förmågan att avvärja och bemöta hot mot landets säkerhet.
Trafikdata är en förutsättning för singnalspaning vilket gör det möjligt att övervaka människor sociala nätverk.
Alla som skickar E-post,chattar mm är enskilda individer,kommer då singnalspaning att missbrukas i framtiden?
Kan det bli så att om jag skickar ett e-post medelande till en vän att det först går vidare till en central där man läser det gör en bedömning om det är en risk för ladets säkerhet? Om inte så skickas det vidare till min vän!
Men tänk om det står något som misstolkas och det bedöms som en säkerhetsrisk då skickas det helt plötsligt vidare till FRA som i sin tur gör en utredning och börjar övervaka oss.
”Ska det va´ så krångligt att ringa – var det inte mycke bättre förr?” (ewa)
Varje dag blir vi fullkomligen överösta av Informations- Teknologiska termer och begrepp. Tv, radio, tidningar och internet, you name it svänger sig med en terminologi som långt ifrån alla samhällsmedborgare förstår och då inte heller kan dra nytta av. Positivt är ju att de som inte förstår klarar sig från många negativa sidor och konsekvenser – å andra sidan får det ju också konsekvenser. Om man inte vet att det finns eller vad man ska ha det till behöver man det förmodligen inte men det kan ju samtidigt vara svårt att göra aktiva val om man inte vet att- och vad man kan välja.
Jaja, IP-telefoni - Vad är det?
I begreppsvärden finner man ord som bredbandstelefon, webbtelefoni, internettelefon och programtelefon, finns säkert fler exempel. Allt är SAMMA SAK! – IP Telefoni, överföring av röstsamtal och dylikt via datornätverk baserade på internetprotokoll (IP). Att nätverksanslutna datorer har en IP-adress känner väl många datoranvändare till (den enskilde datorns identitet) men knappast gemeneman.
IP-telefoni – Hur?
Man kan säga att ett IP-telefonsamtal är möjligt mellan två- eller fler datorer som kan nå varandra genom internet.
Jag är säker på att vi alla vet hur man ringer ett vanligt analogt telefonsamtal.
Men hur använder man då IP-telefonin?
Eftersom det känns onödigt att ”uppfinna hjulet” en gång till börjar jag med att hänvisa till http://sv.wikipedia.org/wiki/IP-telefoni där det mesta går att läsa värt att veta om IP-telefonins användningsområden, vilken utrustning som krävs, information (i stora drag) om utbud, programvaror etc
Tänkte istället ägna mig åt att ”spåna” lite mer eller mindre sakligt kring säkerhet och vad vi ska ha IP-telefoni till.
Säkerheten verkar ju inte vara ämnets styrka.
Om jag börjar med de i min omgivning som anammat möjligheten att ringa billigt med olika IP-leverantörer så vet jag ingen av dem som är nöjd med beslutet att byta till IP-telefoni. Verkar som deras telefoner mest är tysta (inget svar, ingen signal) jag blir mer förvånad när jag ringer och kommer fram. I den litteratur jag tagit del av bla Wikipedia pratar man om sårbarheten med IP-telefonin vad gäller framkomlighet till larmnummer och ”barnsjukdomar” som finns.
Kan tänka mig att ”flaskhalsar” (brukar ju kunna orsaka fördröjning) är något som också påverkar kommunikationssäkerheten.
Vidare kan jag ju inte låta bli att ”tankesnurra” hur det är med insyn och avlyssning!!! Har följt Svts hearingar om FRA. I ett av programmen belystes hur det förhåller sig med E-posten som skickas mellan olika operatörers servrar när och i fjärran, hur synlig den är och lättillgänglig, då är det väl inte så långt till att undra om hur lätt/svårt det är att lyssna på ett IP-telefonsamtal?. Man kommer då in på aspekter som rättsäkerhet och sekretess, stora frågor men nog så viktiga!
IP-telefoni -Varför?
Känns inte så viktigt att vara ”kärringen mot strömmen” även om det kan vara skojigt ibland här handlar det nog mer om att ”gilla läget” – IP-telefonin är här för att stanna. Stora företag, myndigheter och institutioner investerar i telefonväxelsystem med IP-telefoni eller kombinationssystem, analogt/IP, och med samma fart av utveckling inom telefon- och datorområdet som exploderat de senaste 10 åren lär nog barnsjukdomar och instabilitet kunna byggas bort.
Jag tycker dock inte att utvecklingen enbart är positiv. Utifrån ett demokratiskt samhälls-perspektiv där grundsynen ”på lika villkor” gäller så tycker inte jag att det är så på lika villkor. Visserligen har frekvensen av datorinnehav ökat men att det skulle finnas en dator i varje hem är ingen verklighet. Generationen äldre människor är stor, och utan att ha något statistiskt underlag tillhands, vågar jag påstå att denna grupp inte är så dator kunnig vilket är nästan nödvändigt om man ska nyttja IP-telefonins fördelar. Det finns fler grupper av medborgare som av olika anledningar inte har möjlighet till IP-t användning.
Men som sagt det finns alltid två sidor av samma mynt så den andra sidan ”den positiva” är att IP-telefonin skapar möjligheter att kommunicera. Jag tänker mest på företaget och programvaran Skype eftersom jag känner till den mest. Jag tycker det är fantastiskt att man via datorn , telefon och webbkameran kan kommunicera med ljud och bild , man kan se den man pratar med. Verkar vara ett väl nyttjat media av människor som har anhöriga och vänner långt ifrån sig och i andra länder och dessutom billigt alternativ.
kuriosa:
Alexander Graham Bell patenterade telefonen år 1876 men själva uppfinningen, den första moderna telefonen, konstruerade italienaramerikanen Antonio Meucci omkring 1849. Medans Bell fick äran och hade patentet processade Meucci ända fram till sin död, 1896, om rätten till patentet. Patentet upphörde i Januari 1893. Drygt 100 år senare, den 15 juni 2002,erkände amerikanska representanthuset (am. kongressens resolution 269) Meucci som uppfinnaren av telefonen.!
Jaja, IP-telefoni - Vad är det?
I begreppsvärden finner man ord som bredbandstelefon, webbtelefoni, internettelefon och programtelefon, finns säkert fler exempel. Allt är SAMMA SAK! – IP Telefoni, överföring av röstsamtal och dylikt via datornätverk baserade på internetprotokoll (IP). Att nätverksanslutna datorer har en IP-adress känner väl många datoranvändare till (den enskilde datorns identitet) men knappast gemeneman.
IP-telefoni – Hur?
Man kan säga att ett IP-telefonsamtal är möjligt mellan två- eller fler datorer som kan nå varandra genom internet.
Jag är säker på att vi alla vet hur man ringer ett vanligt analogt telefonsamtal.
Men hur använder man då IP-telefonin?
Eftersom det känns onödigt att ”uppfinna hjulet” en gång till börjar jag med att hänvisa till http://sv.wikipedia.org/wiki/IP-telefoni där det mesta går att läsa värt att veta om IP-telefonins användningsområden, vilken utrustning som krävs, information (i stora drag) om utbud, programvaror etc
Tänkte istället ägna mig åt att ”spåna” lite mer eller mindre sakligt kring säkerhet och vad vi ska ha IP-telefoni till.
Säkerheten verkar ju inte vara ämnets styrka.
Om jag börjar med de i min omgivning som anammat möjligheten att ringa billigt med olika IP-leverantörer så vet jag ingen av dem som är nöjd med beslutet att byta till IP-telefoni. Verkar som deras telefoner mest är tysta (inget svar, ingen signal) jag blir mer förvånad när jag ringer och kommer fram. I den litteratur jag tagit del av bla Wikipedia pratar man om sårbarheten med IP-telefonin vad gäller framkomlighet till larmnummer och ”barnsjukdomar” som finns.
Kan tänka mig att ”flaskhalsar” (brukar ju kunna orsaka fördröjning) är något som också påverkar kommunikationssäkerheten.
Vidare kan jag ju inte låta bli att ”tankesnurra” hur det är med insyn och avlyssning!!! Har följt Svts hearingar om FRA. I ett av programmen belystes hur det förhåller sig med E-posten som skickas mellan olika operatörers servrar när och i fjärran, hur synlig den är och lättillgänglig, då är det väl inte så långt till att undra om hur lätt/svårt det är att lyssna på ett IP-telefonsamtal?. Man kommer då in på aspekter som rättsäkerhet och sekretess, stora frågor men nog så viktiga!
IP-telefoni -Varför?
Känns inte så viktigt att vara ”kärringen mot strömmen” även om det kan vara skojigt ibland här handlar det nog mer om att ”gilla läget” – IP-telefonin är här för att stanna. Stora företag, myndigheter och institutioner investerar i telefonväxelsystem med IP-telefoni eller kombinationssystem, analogt/IP, och med samma fart av utveckling inom telefon- och datorområdet som exploderat de senaste 10 åren lär nog barnsjukdomar och instabilitet kunna byggas bort.
Jag tycker dock inte att utvecklingen enbart är positiv. Utifrån ett demokratiskt samhälls-perspektiv där grundsynen ”på lika villkor” gäller så tycker inte jag att det är så på lika villkor. Visserligen har frekvensen av datorinnehav ökat men att det skulle finnas en dator i varje hem är ingen verklighet. Generationen äldre människor är stor, och utan att ha något statistiskt underlag tillhands, vågar jag påstå att denna grupp inte är så dator kunnig vilket är nästan nödvändigt om man ska nyttja IP-telefonins fördelar. Det finns fler grupper av medborgare som av olika anledningar inte har möjlighet till IP-t användning.
Men som sagt det finns alltid två sidor av samma mynt så den andra sidan ”den positiva” är att IP-telefonin skapar möjligheter att kommunicera. Jag tänker mest på företaget och programvaran Skype eftersom jag känner till den mest. Jag tycker det är fantastiskt att man via datorn , telefon och webbkameran kan kommunicera med ljud och bild , man kan se den man pratar med. Verkar vara ett väl nyttjat media av människor som har anhöriga och vänner långt ifrån sig och i andra länder och dessutom billigt alternativ.
kuriosa:
Alexander Graham Bell patenterade telefonen år 1876 men själva uppfinningen, den första moderna telefonen, konstruerade italienaramerikanen Antonio Meucci omkring 1849. Medans Bell fick äran och hade patentet processade Meucci ända fram till sin död, 1896, om rätten till patentet. Patentet upphörde i Januari 1893. Drygt 100 år senare, den 15 juni 2002,erkände amerikanska representanthuset (am. kongressens resolution 269) Meucci som uppfinnaren av telefonen.!
måndag 6 oktober 2008
De nya hastighetsbegresningarna (Jeannette)
Bakgrunden till att vägverket ska byta ut hastighetsskyltarna, är att ha har sett över hur vägarna ser ut och dessutom att de vill rädda mera liv.
Genom att sätta upp nya skyltar med nya hastigheter kommer det enligt vägverket rädda 50 – 150 liv om året. Koldioxidutsläppen kommer att bli mindre och det kommer att minskas med 700 000 ton vilket motsvarar ungefär 240 000 personbilar. Restiderna för personbilar och bussar kommer att öka med mindre än 1 % per år.
Tyvärr så kommer restiderna för tung lastbilstrafik att bli oförändrad.
Dessa hastighetsskyltar som har varit nu kommer gälla till september 2008, och har gällt sedan 1971 (utanför tättbebyggt område), och inom tättbebyggt område har skyltarna gällt sedan 1955. På dessa år har en hel del hänt och förändrats bl a nya vägar har tillkommit, vägstandarderna har blivit bättre, bilar har utvecklats och dessutom har trafiken ökat.
Sammanställt så vill vägverket:
Att ändra hastigheterna på vägarna har sitt syfte och det är att rädda liv och hastigheterna är avgörande för trafiksäkerheten.
De hastigheter som kommer att införas är 40, 60, 80,100 och 120 km/h.
Var de ändras hastigheterna ser du här nedanför.
Från regeringens proposition :
”…en successiv anpassning av hastighetsgränserna på vägarna göras till nollvisionen samt kraven på tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem.”
Jag personligen tror att detta med att ändra hastigheterna på vägarna inte kommer att förändra trafikolyckorna tyvärr.
Bara för att man kör i 60 km/h istället för att köra i 70 km/h så förändras inte trafikflödet, jag tror att många kommer att köra fortare och att det kommer att bli mycket fortkörning.
Det kommer att ta lite längre tid att komma dit man ska, men det är ju säkrare att det tar längre tid än att någon blir skadad eller händer en olycka, säkrare för alla på vägen allt från gå gängare till bilister till och med djuren.
Men dessa skyltar som jag har sett som är uppsatta är ganska små om man jämför med dem som varit innan.
fredag 3 oktober 2008
En böjbar mobiltelefon (Lena E)
Mobiltelefonen är uppbyggd av nanoteknik, och tillsammans har mobiltillverkaren Nokia med Cambridge Nanoscience Center i Storbritannien tagit fram en idéskissa på den ny mobiltelefon. Denna mobiltelefonen ska vara flexibel, självrengöring, laddas med solceller, böjbar och ha genomskinlig elektronik. Den kan till och med kamouflera sig, om man så vilja. Se Nokia´s egna demonstrationsfilm om framtidens mobil.
Klicka på bilden så kan ni se demonstrationsfilmen.
Med denna nanoteknik som kan man designa och manipulera materia på atomnivå, och som även kallas för atomslöjd. Kan man kanske i framtiden inte bara göra böjbara mobiltelefoner, utan snart behöver vi verken väskor eller plånböcker. Tänker att kontokort med hjälp av denna nanoteknik blir böjbara, och vi böjer till den och sätter på handleden. Inte bara kontokort utan körkort och andra saker vi bär med oss i fickan eller i väska blir böjbara. Då kommer vi ha gömda mobiler, kontokort etc fast klämda på armarna och hur skulle de se ut? På vintern är det kanske okej, men tänk er sommaren då blir alla armarna vara randiga av att ha dessa saker och solbrännan.
Om jag tänker på mig så kanske det är bra att ha en mobil bärandes på handleden. Jag har en liten förmåga att inte höra min mobil när den ringer och den ligger i väskan någonstans Sen är jag en sådan person som gärna springer och gör tusen saker när jag pratar i telefonen, och med det så är de väl positivt med en mobiltelefon som kan lätt och snabb sätt fast på handleden. Fast nej, då kan alla nå en. Så, jag trivs bra att se att jag missat ett samtal när jag ibland plockar upp min mobil ifrån väskan lite då och då. Sedan tycker jag om min fina lila Sony Ericsson-mobil.
Klicka på bilden så kan ni se demonstrationsfilmen.
Med denna nanoteknik som kan man designa och manipulera materia på atomnivå, och som även kallas för atomslöjd. Kan man kanske i framtiden inte bara göra böjbara mobiltelefoner, utan snart behöver vi verken väskor eller plånböcker. Tänker att kontokort med hjälp av denna nanoteknik blir böjbara, och vi böjer till den och sätter på handleden. Inte bara kontokort utan körkort och andra saker vi bär med oss i fickan eller i väska blir böjbara. Då kommer vi ha gömda mobiler, kontokort etc fast klämda på armarna och hur skulle de se ut? På vintern är det kanske okej, men tänk er sommaren då blir alla armarna vara randiga av att ha dessa saker och solbrännan.Om jag tänker på mig så kanske det är bra att ha en mobil bärandes på handleden. Jag har en liten förmåga att inte höra min mobil när den ringer och den ligger i väskan någonstans Sen är jag en sådan person som gärna springer och gör tusen saker när jag pratar i telefonen, och med det så är de väl positivt med en mobiltelefon som kan lätt och snabb sätt fast på handleden. Fast nej, då kan alla nå en. Så, jag trivs bra att se att jag missat ett samtal när jag ibland plockar upp min mobil ifrån väskan lite då och då. Sedan tycker jag om min fina lila Sony Ericsson-mobil.
Fakta om telefonen har jag hittat på aftonbladet.se, nytecknik.se och nokia.com.
Bilden är ihopsatta av två bilder, och kommer från nokia.com.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)